Vård-och omsorgssektorn, särskilt inom kommunal verksamhet, står inför stora utmaningar. Bristen på kompetens, ökade krav på effektivitet och ett ständigt fokus på patientsäkerhet och kvalitet gör att ledarskapet och arbetsmiljön blir avgörande för att hantera de krav som ställs. För att möta dessa utmaningar behöver organisationen skapa och upprätthålla psykologisk trygghet på verksamhetens arbetsplatser. 

Utmaningar inom vård och omsorg

Inom vård och omsorg är personalens kompetens och förmåga att samarbeta avgörande för en god patientsäkerhet och kvalitet. Samtidigt är sektorn präglad av: 

• Hög arbetsbelastning till följd av bland annat personalbrist och en pressad ekonomi. 
• Problem med kompetensförsörjningen i form av svårigheter att rekrytera och behålla personal. 
• Behov av kontinuerligt lärande och utveckling till följd av ständigt utvecklande vårdmetoder och krav på evidensbaserat arbete. 
• Höga krav på patientsäkerhet och en verksamhet där organisatoriska problem snabbt kan få katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa. 

Vad är psykologisk trygghet och varför är det viktigt?

På senare år har begreppet psykologisk trygghet blivit ett samtalsämne i diskussioner om säkra och hållbara organisationer. Psykologisk trygghet handlar om en upplevelse av att det, i en given situation, är tryggt att uttrycka idéer, ställa frågor, be om hjälp och dela med sig av misstag, utan rädsla för negativa konsekvenser i form av att bli förlöjligad, kritiserad eller utesluten ut gruppen. 

Forskning av bland annat Amy Edmondson har visat att psykologisk trygghet är särskilt viktigt i komplexa verksamheter som ställer krav på innovation, förståelse för kontexten och social kontakt samt i arbeten där säkerhet är en viktig faktor, såsom inom vården. Tryggheten för att medarbetarna vågar ställa frågor, be om hjälp och påtala fel och brister, vilket i förlängningen minskar antalet misstag och ökar säkerheten. 

Psykologisk trygghet inom vård-och omsorgssektorn bidrar till: 

• Bättre patientsäkerhet eftersom medarbetarna vågar rapportera fel och diskutera problem, vilket gör att organisationer snabbare kan identifiera och åtgärda risker. 
• Lärande och utveckling eftersom tryggheten främjar öppen reflektion, kunskapsdelning och ständiga förbättringar i arbetet. 
• Högre arbetstillfredsställelse eftersom det minskar stress och ökar arbetsglädjen, vilken i sin tur påverkar både kvaliteten i vården och personalens välmående. 
• Ökad samverkan till följd av bättre samtals- och samarbetsklimat, vilket stärker verksamhetens förmåga att hantera komplexa utmaningar och vårdsituationer. 

Chefens roll i att skapa psykologisk trygghet 

Chef och teamledare har en avgörande roll i att skapa och upprätthålla psykologisk trygghet. Genom att agera medveten kan de främja ett klimat där medarbetarna vågar säga vad de tycker och tänker, samarbetar effektivt och utvecklas kontinuerligt. 

Så kan du som chef bidra: 

• Visa öppenhet och sårbarhet genom att dela med dig av dina egna misstag och lärdomar, för att normalisera att misstag är en naturlig del av att lära och utvecklas. 
• Skapa struktur för dialog och feedback där medarbetarna kan diskutera problem, utvärdera arbetssätt och dela med sig av idéer. 
• Reagera konstruktivt på misstag genom att fokusera på lösningar och lärdomar snarare än skuld och kritik. 
• Uppmuntra initiativ och innovation genom att ge medarbetarna möjlighet att bidra med förslag och visa uppskattning för deras engagemang i verksamhetens utveckling. 
• Bygg relationer och förtroende genom att visa genuint intresse för dina medarbetare, lyssna aktivt och var tillgänglig när de behöver stöd. 

Framtidens vård kräver psykologisk trygghet 

I den tid då vård-och omsorgssektorn ständigt förändras är det viktigare än någonsin att prioritera psykologisk trygghet. Det är en avgörande faktor för att skapa hållbara arbetsmiljöer, attrahera och behålla kompetent personal och säkerställa en hög kvalitet på vården. För chefer och ledare innebär det att ta ansvar för arbetsklimatet, skapa strukturer som främjar trygghet och visa vägen genom sitt eget agerande.